Instagram

Facebook
Blogginlägg:

En bra kompromiss i skogen


2019-01-22

Kjell Andersson, Kommunikationschef- information, näringspolitik hos Svebio.
Bild: Svebio
Kjell Andersson, Kommunikationschef- information, näringspolitik hos Svebio.

Snabbt växande ungskog.
Bild: Kjell Andersson
Snabbt växande ungskog.

Ska det äntligen bli slut på ställningskriget om avvägningen mellan naturskydd och virkesproduktion i skogen? Kjell Andersson, Kommunikationschef- information, näringspolitik hos Svebio, bloggar om framtiden.


Två av punkterna i fyrpartiöverenskommelsen, nr 26 och 27, handlar om skogen, om hur man ska se på avvägningen mellan skogsägarnas rätt och behovet av att skydda värdefull natur. Kan man hoppas på att den här känsliga frågan ska kunna lösas i samförstånd under de närmaste åren? I så fall ett av de viktigaste konkreta resultaten av den politiska överenskommelsen i mitten.

Både Miljöpartiet och Centerpartiet har ju varit med och förhandlat och skrivit under. För oss som arbetar med skogen som energiresurs är det en viktig grund att stå på, att veta att våra politiker har en samsyn om hur skogen ska utnyttjas på ett lagligt hållbart sätt.

En aktuell dom från mark- och miljödomstolen i Umeå illustrerar problematiken. Markägarna i området, som ligger upp mot fjället och anses ha höga naturvärden, förvägrades avverka av staten, genom Skogsstyrelsen. Men de fick inte heller ersättning. Domstolen säger nu att markägarna måste ersättas, och tilldömer dem 18 miljoner kronor.

Den avgörande frågan i rättstvisten har varit om det anses bedrivas skogsbruk i området och om markanvändningen avsevärt försvåras. Om det är så, måste det utgå ersättning. Domen har stor betydelse för alla de markägare som har skog i inlandet nära fjällen.

Att domstolen ger markägarna rätt kan få stor betydelse också i andra sammanhang, exempelvis när man stoppar avverkning därför att man hittat sällsynta bombmurklor på skogsskiftet eller om en tjänsteman från länsstyrelsen fått syn på en lavskrika i trakten.

Beroende på hur man tolkar reglerna om naturhänsyn, till exempel artskyddsförordningen, kan det komma att handla om stora ersättningar framöver, och behov av att avsätta mer formella reservat. Inte så klokt i det sammanhanget att riksdagen just antagit en budget, grundat på Moderaternas och Kristdemokraternas reservationer, som skär ner anslaget till naturvårdsersättningar kraftigt.

Det handlar om två olika anslag: ”Skydd av värdefull natur” som minskades med 740 miljoner kronor, och ”Åtgärder för värdefull natur” där neddragningen var 600 miljoner. Totalt mer än en halvering av anslagen.


Frågan har egentligen två dimensioner:

  • Den ena är den rättsliga. Att markägare ska ha rätt till ersättning om staten vill göra intrång i deras rätt att bedriva skogsbruk. Lagen säger att man får tåla ett visst intrång, men skogsbruket får inte ”avsevärt försvåras”. Om det finns naturvärden som staten, genom länsstyrelsen och skogsmyndigheten, vill skydda, så måste man lösa in marken som reservat eller göra avtal med ersättning. Här pekar också fyrpartiuppgörelsen på att man behöver utveckla nya ”flexibla skydds- och ersättningsformer”.
  • Den andra och större frågan är vilken avvägning vi ska göra mellan produktion och naturvårdshänsyn totalt i Sverige.

Den svenska skogsmodellen utgår från att det går att bedriva aktivt, produktivt skogsbruk samtidigt som man tar natur- och miljöhänsyn. Det kan man göra genom olika skötselåtgärder, som att lämna grov död ved och äldre lövträd kvar vid avverkningar, avstå från avverka längs vattendrag, undvika körskador, och så vidare. På alla de här områdena har skogsbruket blivit tydligt bättre under de senaste åren.

Frågan har komplicerats under senare år genom klimatutvecklingen. Skogen är en viktig pusselbit när det gäller att klara klimatomställningen.

Skogens produkter och material kan ersätta fossila eller fossilt framställda produkter och material. Hus kan byggas i trä istället för av cement, stål och aluminium. Papper kan ersätta fossil plast, och trä kan vara råvara för textilier och ersätta de textilier som idag görs av konstfibrer från fossil råvara.

Biomassan kan också användas som energi och ersätta fossila bränslen. I första hand är det alla bi- och restprodukter som uppkommer i skogsbruket och skogsindustrin som används som bioenergi. Men i princip kan träden, liksom alla andra växter, odlas enkom för att ge energi.

Den växande, produktiva skogen, binder stora mängder kol och skapar energirika föreningar som kan användas. Träden är levande solfångare. De är både producenter av bioenergi och lager för biogent kol. Genom att aktivt använda skogen maximeras klimatnyttan.

Att avsätta skog som reservat minskar den här klimatnyttan, eftersom den skyddade skogen med tiden får lägre tillväxt och kolinbindning, och den uteblivna skörden leder till mindre klimatnytta via produkter och bioenergi. Samtidigt finns det ett allmänt intresse av att skydda biodiversitet genom reservat. Avvägningen mellan klimatnytta och biodiversitet är ytterst en politisk fråga, både i Sverige, i EU och globalt.

Det måste inte handla om en motsättning. De områden som avsätts för naturvård och biodiversitet måste också skötas, och det innebär att man också kan ta vara på en del av den biomassa som produceras, utan att kalavverka. Områden runt städerna kan skötas på ett sätt som ger lite mindre avkastning men högre rekreationsvärden. Å andra sidan kan man kanske utveckla metoder för högre tillväxt i andra skogar. I fyrpartiuppgörelsen lyfter man också fram att statens skogar kan användas ännu mer aktivt i naturvården – ett nytt Sveaskogsprogram.

Redan idag har staten avsatt 1,2 miljoner hektar skog i formella avsättningar för naturvård, och skogsägarna har själva gjort frivilliga avsättningar på minst lika mycket mark. Plus de arealer som undantas vid avverkningarna, exempelvis längs vattendrag, stränder och våtmarker.

En stridsfråga har gällt ”den utökade nyckelbiotopinventeringen”. Den återupptas inte. Det irriterar naturvårdarna, men hela idén om nyckelbiotoperna har skapat en gråzon av naturvård utanför reservat och frivilliga avsättningar, där skogsägare i praktiken kan tvingas ta stora ekonomiska förluster utan möjlighet till ersättning.

Alla kommer inte att vara nöjda med fyrpartiuppgörelsen om skogsbruket och naturvården. Men man kan citera vad bondeförbundets ledare Axel Pehrsson-Bramstorp sa efter kohandeln 1933:

”Det är en kompromiss, men en bra kompromiss”.



Text: Kjell Andersson, Kommunikationschef- information, näringspolitik, Svebio


Skriv ut



Leverans av pelletssilo till Stakhedens Plantskola.
Leverans av pelletssilo till Stakhedens Plantskola.

Svenska Skogsplantor minskar fossila utsläpp – installerar biobränsle vid Stakhedens plantskola

Vid Svenska Skogsplantors plantskola i Grangärde, utanför Ludvika, pågår just nu arbetet med att byta ut de gamla oljepannorna som värmt växthusen. Istället...

Läs mer
Enerbrokers


Sveaskog tecknar avtal med Preem och Skoogs Bränsle om förnybart drivmedel

Sveaskog tecknar leverantörsavtal med Preem och Skoogs Bränsle gällande drivmedel....

Läs mer
Idcon

Nu startar biogasleveranserna i Odensbacken

Ramptankning i Odensbacken.

Från och med igår söndag kan Svealandstrafikens bussar tanka biogas på den...

Läs mer

Fallfruktssäsongen är igång – återvinns till både biogas och biogödsel

En personbil kan köra nästan 1 mil på bränslet från 5 kg äpplen.

Från och med idag den 16 augusti samlas fallfrukt in i särskilda behållare på...

Läs mer
Per Strömberg, vd ICA Gruppen.

ICA Gruppens vägtransporter fossilfria senast 2030

Senast 2030 ska vägtransporter inom alla ICA Gruppens svenska bolag vara fossilfria. I...

Läs mer

Goat Fuels väljer Triboron till bränsle för extremracing

Daniel Hultman, VD för Goat Fuels.

Goat Fuels, en utvecklare och producent av etanolbaserade racingbränslen, började under...

Läs mer

Tillförordnad vd Daniel Andoff blir ordinarie VD för Scandbio

Daniel Andoff har sedan april 2019 varit tillförordnad vd och blir ordinarie VD för Scandbio.

Styrelsen har utsett Daniel Andoff som ny VD för Scandbio. Daniel Andoff, som arbetat inom...

Läs mer
I september nästa år kommer Vattenfalls första hybridenergipark, bestående av vindkraft, solel och batterilagring, tas i drift. Den nya parken ligger vid Haringvliet i Nederländerna, men bilden visar vindkraftparken i Lillgrund.

Vattenfall kombinerar elproduktion från vind och sol med batterilagring i ny hybridpark

Vattenfall bygger sin första hybridenergipark, bestående av vindkraft, solel och...

Läs mer

SaltX tecknar samarbetsavtal med INERCO kring energilagring

Energilagringsbolaget SaltX Technology ingår ett strategiskt avtal med spanska INERCO...

Läs mer

Stora Enso investerar i produktion av biobaserat kolmaterial för energilagring

Biobaserat kolmaterial från lignin kan göra framtidens batterier grönare.

Stora Enso investerar 10 miljoner euro i en ny pilotanläggning för produktion av...

Läs mer
Biond vill fortsätta expandera verksamheten Sävsjö Biogas.

Biond blir majoritetsägare i Sävsjö Biogas

Biond, fd OX2 Bio, köper 90,5 procent av aktierna i Sävsjö Biogas av Vrigstad...

Läs mer
Mest lästa

Implementa

Cleps

Palgo

Osby Parca / Enertech AB

Contub360

Flintab

energi engagemang

TS Wind

Smhi

Mared

Clean Combustion

Blade solutions

Vindteknikk

IFE

Härnösands kommun

BVM
Unica Media AB © 2014
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm

Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se