12 september invigs Forsbacka Biogasanläggning. En 45 meter lång reaktor, där vårt matavfall ska omvandlas till biogas som kan driva upp till 2 300 bilar, eller alla Gävles bussar, under ett år.

Biogas bildas naturligt när biologiskt material bryts ner och är en förnybar energikälla som ingår i naturens kretslopp. Förutom biogas bildas även biogödsel som för tillbaka näringsämnen till naturen genom att ersätta konstgödning i jordbruket.

Alldeles ny teknologi, även i världen 

Att producera biogas av torra sopor, storskalig torrötning, är en ny teknik. Forsbacka Biogasanläggning, blir Sveriges andra och i hela Europa finns bara en handfull.

- Vi måste bedriva en del forskning och bygga upp kunskaper om denna teknik, för att optimera processen och få en stabil samt större produktion av biogas, säger Zhao Wang, forskare vid Högskolan i Gävle.

- Vi träffar folk från anläggningen regelbundet och vi föreslår idéer och vi får data som vi behöver i vår modellering. Detta därför att det är helt ny forskning, även i världen, säger doktoranden Sandra Carlos Pinedo.

Att hitta förnybar energi 

En mycket viktig fråga i dagens värld, är hur vi skall få en mer hållbar hantering av vårt avfall. En annan, hur vi skall kunna hitta nya källor för förnybar energi som kan ersätta fossila bränslen. Biogasanläggningen ger:

• Ny energikälla till fordonsflottan
• Ett miljövänligt sätt att hantera avfall
• Biogödsel som ersätter konstgödning

- Fosfor är en ändlig resurs som används för konstgödsel, den beräknas ta slut om 50-60 år och vi måste hitta andra källor. Och fosfor, till att göra gödsel, blir slutprodukten efter biogasprocessen, säger Zhao Wang.

Säkrare och mycket renare 

Framförallt är det tekniken, torrötning, som är det nya. Den gamla tekniken, våtrötning, använder reningsverkens avloppsslam som substrat. Båda teknikerna kräver upphettning, men vid mycket vatten krävs mycket mera energi för att hetta upp reaktorn.

Zhao Wang konstaterar att vi kan producera mer biogas, kanske även till en lägre energikostnad, vid torrötning. Och att det blir mycket enklare att transportera slutprodukten, biogödsel, till jordbruket, än det mycket tyngre vattenrika avloppsslammet från våtrötningen.

- Torrötning innebär också en mycket mera kontrollerad process för att göra denna jäsning. Vi får inte så mycket störningar av hårdmetaller, gifter och kemikaler. Det som kommer ut, biogödseln, är säkrare och mycket renare, säger Sandra Carlos Pinedo.

Koppling till utbildning 

Zhao Wang förklarar att detta är forskning som kan fortsätta hur länge som helst och att det nu byggs flera nya liknande anläggningar i Sverige.

- I denna typ av reaktion är man helt beroende av mikroorganismer, dessa små bakterier, och de är väldigt känsliga för sin omgivning, Om det inte är optimalt så stoppas processen och då stoppas också produktionen av biogas.

Zhao Wang säger att detta är mycket intressant, inte bara för honom som forskare utan också som lärare på Miljöingenjörsprogrammet. Att denna anläggning kommer att skapa ett stort behov av att rekrytera nya kompetenser, nya studenter och då finns en koppling också till undervisning och utbildning.

---------------------------------------------------------------------

Zhao Wang och Sandra Carlos Pinedo har en akademisk bakgrund som kemisk/teknisk ingenjör och miljöingenjör. Han tog sin doktorsexamen vid KTH och hon sin master i Mexiko.

De har tidigare relevant erfarenhet av denna typ av forskning och tror att de kan bidra till denna biogasanläggning på en industriell nivå.