Elpriserna är väldigt låga just nu. Systempriset används som referenspris för den finansiella elhandeln på den nordiska elbörsen och beräknas som om det inte fanns några överföringsbegränsningar alls. Det är alltså ett mått på elprisets nivå. De verkliga priserna uppstår i de länder som är anslutna till elbörsen, där Sverige är ett.

När det gäller det genomsnittliga systempriset för helåret år så var priset lägre år 2000 med 10,80 öre/kWh. År 2000 var också det första året då priserna på Nord Pool beräknades i Euro. Sedan dess har den svenska kronan tappat knappt 30% i värde, så med dagens växelkurs var genomsnittspriset motsvarande 13,82 öre/kWh.


Svenska priser också rekordlåga – i norr
De svenska elpriserna för mars i landets olika elområden blev 9,73 öre/kWh i Luleå och Sundsvall, 14,96 i Stockholm och 17,15 i Malmö. Det tidigare lägsta marspriset var 10,34 öre/kWh och uppmättes år 2000 (då pris för hela Sverige). Det lägsta genomsnittliga helårspriset i Sverige inträffade år 1999 med 11,94 öre/kWh. År 2019 låg genomsnittspriset i de svenska elområdena kring 40 öre/kWh som jämförelse.


Elproduktionen då och nu
Hur såg elproduktionen ut under de år då vi har haft låga elpriser i Sverige (Terawattimmar (TWh)=miljarder kilowattimmar (kWh)) jämfört med år 2019?

• År 1999 uppgick elproduktionen i vattenkraften till 69,9 TWh, kärnkraften bidrog med 70,1 TWh, värmekraften med 9,6 TWh medan vindkraften stod för 0,4 TWh.
• År 2000 producerades 77,9 TWh i vattenkraften, 54,8 TWh i kärnkraften, 8,6 TWh i värmekraften och vindkraften 0,4 TWh. Barsebäck 1 stängdes 31 december 1999, vilket till del bidrog till den lägre kärnkraftsproduktionen, men huvudorsaken förklaras av goda tillrinningar till vattenkraften fyra år i rad som ledde till att annan elproduktion, som kärnkraft, reglerades ner.
• År 2019 gav kärnkraften 64,3 TWh och vattenkraften 64,6 TWh, värmekraften bidrog med 15,6 TWh och vindkraften nådde 19,9 TWh.