Bostadssektorn står för 28 procent av EU:s totala energiförbrukning, varav 24 procent kommer från elanvändningen.

– Vår forskning visar att mellan 2 och 18 procent av den här elanvändningen kan flyttas, och om den flexibiliteten används för att minska peak-timmar eller för att styra mot förnybara energikällor kan det ge utsläppsminskningar på mellan 10 och 24 megaton koldioxid varje år, säger Érika Mata på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tillsammans med andra forskare vid IVL har hon granskat den vetenskapliga litteraturen och sammanställt vilka möjligheter det finns för ökad flexibilitet i elnätet för bostadssektorn i Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Resultatet har sedan skalats upp för att spegla den nationella potentialen, inklusive effekten som den ökade flexibiliteten skulle ha på koldioxidutsläppen.

För att skapa ett flexiblare elnät kan man använda prismekanismer, men också ökade möjligheter för användare att styra sin elanvändning, teknik kring smarta elnät, samt lokala systemlösningar för energilagring och elproduktion.

– En ökad flexibilitet i elnäten har verkligen potential att ge betydande ekonomiska, tekniska och beteendemässiga fördelar, men det krävs att nuvarande regelverk ändras. En viktig del i omställningen är att konsumenter ges möjlighet att minska sina energikostnader, till exempel genom att de kan flytta sin elförbrukning i tid. De behöver också få bättre information om vilka lösningar som finns och hur de kan optimera sin energiförbrukning, säger Érika Mata.

I studien har samtliga fördelar och utmaningar som finns med flexibla elnät kartlagts. Resultaten har nu publicerats i den vetenskapliga artikel A review of flexibility of residential electricity demand as climate solution in four EU countries


Fördjupande läsning:
Klicka här för att läsa rapporten Solid state breakers as climate solutions i sin helhet.


 
Källa: IVL Svenska miljöinstitutet