Hybrit – projektet där vätgas ska ersätta kol i stålprocessen – har på många sätt blivit symbolen för vad den förnybara elen faktiskt kan göra för att minska våra klimatutsläpp. Ståljättarna SSAB och LKAB jobbar tillsammans med Vattenfall i ett pilotprojekt i Luleå och planen är att 2035 ska det första fossilfria stålet ut på marknaden.

– Masugnarna i stålindustrin står för en stor del, cirka tio procent, av utsläppen av fossil koldioxid i Sverige. Det här är ett betydelsefullt steg i den svenska industrins omställning mot minskade utsläpp av växthusgaser, sade Klara Helstad på Energimyndighetens i ett pressmeddelande då myndigheten bekräftade fortsatt stöd till Hybrit.


Grön efterföljare
Hybrit har fått sin efterföljare i H2 Green Steel som också satsar på att producera fossilfritt stål i trakterna runt Luleå och Boden och ska vara igång redan 2024. Vinsten för klimatet är stor och insatsen är kopiösa mängder el. Hybrit kommer att behöva 15 terawattimmar el varje år enligt en studie från Energimyndigheten, H2 Greens Steel behöver ytterligare 12 terawattimmar.

Men det är inte bara stålindustrin som vill åt den svenska förnybara elen för att ställa om. På Gotland har Cementa tillsammans med Vattenfall inlett projektet Cemzero som går ut på att elektrifiera delar av cement- och betongtillverkningen. El ska användas istället för fossila bränslen och resultatet kan bli en ökad elanvändning på närmare 2 terawattimmar per år.


Lokala batterier
Ytterligare ungefär 2 terawattimmar kommer batterifabriken Northvolt utanför Skellefteå att behöva, litiumjonbatterierna ska bli ett viktigt inslag när transportsektorn ska ställa om från fossila bränslen till el.

– Drivkraften för elektrifiering är starkare än någonsin. Våra kunder behöver stora volymer högkvalitativa batterier med lågt koldioxidavtryck, sade Peter Carlsson, grundare och vd för Northvolt i ett pressmeddelande förra året.


Oljejättar ställer om
Även inom oljeindustrin finns initiativ för att minska utsläppen med hjälp av el. Preem jobbar tillsammans med Vattenfall för att producera fossilfri vätgas för biodrivmedelproduktion. Preem har som mål att till 2030 producera 5 miljoner kubikmeter biodrivmedel och därmed minska transportutsläppen med upp till 12,5 miljoner ton koldioxid. Behovet av el blir stort och en så kallad elektrolysanläggning skulle behöva 200–500 megawatt el.

Det är inte på tal om annat än att industrins behov av el ökar väldigt mycket.

– Olika branschrapporter visar på en ökad elanvändning på mellan 70 och 100 procent de närmaste 25–30 åren och den bilden går igen när vi frågar våra större kunder. Deras prognoser ligger på den här nivån, säger Alfons Kubulenso, ansvarig för företagskunder hos Ellevio.


Jobba mer proaktivt
Elnäten spelar en nyckelroll när elanvändningen ökar och Alfons Kubulenso känner sig trygg med att Ellevio kommer att klara av utmaningen, men det gäller att tänka nytt.

– Det är väldigt stimulerande att vara en möjliggörare, samtidigt måste vi vara effektiva och innovativa. Det handlar om att bygga ut elnätet fysiskt men också att ta vara på digitaliseringen för att hitta nya innovativa sätt att leverera den kapacitet som våra kunder behöver. Vi kommer att behöva nya lösningar där till exempel flexibilitetsmarknader och batterilager kan vara några, säger Alfons Kubulenso, som berättar att flera av kunderna är positivt inställda till att hitta lösningar tillsammans med Ellevio:

– Vi kommer att arbeta mycket mer proaktivt i dialogen för att få till bra samarbeten med våra kunder som ger fortsatt trygga elleveranser.


Källa: Ellevio