Hittills har arbetet med vägledningar och standarder för energilager mest gällt deras prestanda och på hur de infogas i elsystemet. Det är ju olika om lagret ska vara en energibuffert över tid eller om det ska stödja frekvenshållning och spänningsreglering. När stora batterianläggningar nu kliver fram som en realistisk komponent i elnätet, sätts ljuset också på några kritiska egenskaper som är specifika just för dem.

Tekniken är internationell. Att komma överens om vägledning och standarder är därför något som man gör i ett samarbete över gränserna. På elområdet finns sedan 1906 den internationella organisationen IEC, för att organisera arbetet med standarder och tekniska vägledningar. IEC har också en kommitté för elektriska energilager och där har några nya arbeten kring stora batterilager just startat.

Miljö och säkerhet
Ett av projekten handlar om att bedöma vilken inverkan det kan bli på omgivningen om det uppstår fel i batterianläggningen. Det gäller både påverkan på personal och på människor i omgivningen och på miljön. Den föreslagna standarden (IEC 62399-4-2) ska komplettera den mer allmänna skriften IEC TS 62933-4-1 (i Sverige SEK TS 62933-4-1), se preview på de inledande avsnitten i den här.

Ett arbete (IEC 62399-4-4) ska lägga fast vilka krav på anläggningen som kan bli aktuella för att den ska vara miljösäker även om den innehåller begagnade batterier som tjänat ut i applikationer med högre prestandakrav. Till det ansluter ett tredje projekt (IEC 62933-5-3) som ska ge riktlinjer för säkerheten i anläggningar som på något sätt förändras, genom utbyggnad, ombyggnad eller genom att den får ett större innehåll av begagnade batterier.

De här projekten drivs alltså internationellt, i den tekniska kommittén IEC TC 120. Arbetet där domineras av asiatiska delegater och batteritillverkare, men det är förstås öppet för tillverkare, användare, myndigheter och högskolor världen över, också i Sverige. SEK Svensk Elstandard, som är den svenska organisation som är med i IEC, välkomnar fler deltagare i SEK TK 120, Elektriska energilagringssystem. Genom att delta där kan man bevaka det internationella standardiseringsarbetet och har möjlighet att själv bidra aktivt i IEC, tillsammans med kollegor runt om i världen.

Ett annat pågående arbete i IEC TC 120 handlar om hur energilager kan bidra till att reducera utsläpp av växthusgaser och hur det ska beräknas. Andra projekt handlar bland annat om särskilda krav på lager för energiintensiva tillämpningar, t ex för reservkraft och lastbalansering, och för effektintensiva tillämpningar, särskilt tillsammans med förnybara energikällor.

Komponent i elnätet
Det internationella samarbetet i IEC TC 120 handlar om energilager som komponent i elsystemet, oberoende av vilken teknik som används för själva lagringen. Med hjälp av standarderna blir det lättare för beställare att specificera och jämföra olika energilager. Bland de färdiga resultaten kan de här nämnas:

SS-EN IEC 62933-2-1, utg 1:2018, Elektriska energilagringssystem (EES) – Del 2-1: Egenskaper och provningsmetoder – Allmänt

SEK TS 62933-3-1, utg 1:2018, Elektriska energilagringssystem (EES) – Del 3-1: Planering och bedömning av elektriska energilagringssystem – Allmänt

SEK TS 62933-4-1, utg 1:2018, Elektriska energilagringssystem (EES) – Del 4-1: Vägledning beträffande miljöfrågor – Allmänt

SEK TS 62933-5-1, utg 1:2018, Elektriska energilagringssystem (EES) – Del 5-1: Säkerhetsöverväganden beträffande elektriska energilagringssystem i elnätet – Allmänt

Arbete med standarder för batterier sker i IEC TC 21 (SEK TK 21 Laddningsbara batterier), för bränsleceller i IEC TC 105 (SEK TK 105 Bränsleceller) och frågor kring elförsörjningens systemaspekter behandlas i IEC TC 8 (SEK TK 8 Elenergiförsörjningssystem).

Den som inte deltar i arbetet genom SEK, utan bara läser och använder standarderna, kan enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lätt tillgängligt på nätet.


Källa: SEK Svensk Elstandard