I januari förra året skrev statsministrarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige under en gemensam deklaration att Norden ska arbeta för att bli klimatneutralt, i linje med Parisavtalet.

Därför bildas nu ett konsortium som ska visa hur deklarationen kan omvandlas till verklighet, på uppdrag av de nordiska länderna. Experter från nio ledande nordiska forskningsorganisationer ska under Energiforsks ledning arbeta med projektet, som ska vara klart i mars 2021. En viktig milstolpe är FN:s klimattoppmöte i Glasgow i november då forskarna kommer att lämna ett underlag som hjälp för de nordiska förhandlarna.

– Vi kommer att analysera olika vägar att nå målet, där vi tar hänsyn till förhållanden som är svåra att förutse som påverkar oss, exempelvis den politiska utvecklingen i EU och övriga världen som inverkar på vad vi kan och bör göra i Norden, säger Markus Wråke.

Måste gå fort
Det här projektet bygger på tidigare scenarioprojekt, bland annat två samarbeten mellan IEA och nordiska forskare som publicerades 2013 och 2016. 

– Tidigare studier visar att fördelningseffekter, inte absoluta kostnader, förmodligen är det största hindret för att nå målen. Vi får helt enkelt nya vinnare och förlorare i det framtida samhället jämfört med idag. Den absoluta kostnaden för att nå klimatneutralitet är däremot hanterbar, säger Markus Wråke och fortsätter:

– Kostnaden handlar inte om ören per kilowattimme, utan om möjligheter för olika länder, för stad kontra landsbygd, elbil kontra dieselbil. Att lösa den fördelningen är svårt, i synnerhet som förändringen måste gå så fort!

Start i februari
Det första som händer i konsortiet är en serie workshops för att definiera ramar och drivkrafter för de olika utvecklingsvägar som man kan se. Därefter kommer forskarna att räkna på de olika scenarierna: till exempel vilka tekniker som kan spela nyckelroller och vilka investeringar som krävs.

– Politiska beslutsfattare är förstås centrala användare av resultaten, men vi vet att företag också är intresserade av scenarierna för att lägga upp nya strategier och affärsplaner.

– Jag tror att detta blir ett viktigt referensdokument och ett värdefullt stöd att hänvisa till både i regeringskansliet och i industrin, avslutar Markus Wråke.



Källa: Energiforsk