Utvecklingen av campus Albano till en modern universitetsmiljö sker i samklang med naturen och med målsättningen att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Här byggs 70 000 kvadratmeter nya universitetslokaler, 1 000 student- och forskarbostäder samt anlagda parker, butiker och restauranger. Med sitt strategiska läge ett stenkast från Stockholms city ska campus Albano stärka kopplingarna mellan stadens universitet och bilda en ny stadsdel som är levande oavsett tid på dygnet.

Den första universitetsbyggnaden stod klar våren 2020 och nu är ytterligare två byggnader färdigställda. De nya husen består av 24 500 respektive 22 000 m2 och rymmer toppmoderna lärandemiljöer med hörsalar, kontor och labb men även café och restaurang. Inflyttningen påbörjas inom kort och husen blir ny hemvist för en rad institutioner och ett forskningsinstitut vid Stockholms universitet. Färdigställandet av de två husen markerar också starten för när geoenergianläggningen driftsätts i full skala. Anläggningen ska göra universitetslokalerna helt självförsörjande på energi utan någon extern tillförsel av värme eller kyla.

– För att Stockholms universitet ska kunna uppnå koldioxidneutralitet senast 2040 så krävs beteendeförändringar men också tekniska lösningar. Att lösningar som denna geoenergianläggning nu tas i drift och gör campus Albano mer självförsörjande är ett viktigt steg i rätt riktning. Stockholms universitet jobbar både brett och ambitiöst med att minska utsläppen inom flera olika områden och just kategorin energi ska vi jobba tillsammans med våra fastighetsägare för att uppnå både effektiva lösningar men också uppnå en god arbetsmiljö får våra anställda och studenter, säger Lena Lundqvist, fastighetsdirektör på Stockholms universitet.


Geoenergianläggning som skapar balans
Geoenergianläggningen består av ett 110-tal borrhål ner på 350 meters djup och stort fokus har lagts på att skapa ett borrhålslager som är balanserat. Lagret kan ses på som ett batteri där batteriet under sommaren laddas med värme genom att husen kyls och sedan hämtas energin upp vintertid för att värma husen via värmepumpar. Normalt sett tar en anläggning upp mer energi ur borrhålen än vad som lämnas tillbaka och ”batteriet” blir då dåligt laddat.

Det gör i sin tur att borrhålen blir kallare på vintern och att de värmepumpar som värmer behöver dra mer elenergi. För att undvika detta på och istället skapa ett extra tillskott i anläggningen, bidrar den unika tekniken till att all värme som avges från exempelvis människor, datorer, belysning och solinstrålning tillvaratas på campus Albano och återladdas i borrhålslagret till vintern.

– Campus Albano byggs med hållbarhet som ledstjärna i vart enda steg och genom att nyttja geoenergi säkrar vi omfattande miljövinster. Att öka produktionen av förnybar energi är en grundförutsättning i utvecklingen av framtidens hållbara samhälle och ett sätt för Akademiska Hus att nå en nollvision för vårt klimatavtryck, säger Hayar Gohary, projektdirektör på Akademiska Hus.

Akademiska Hus satsar sammanlagt cirka 3 miljarder kronor i utvecklingen av campus Albano. Den fjärde och sista universitetsbyggnaden planeras vara klar till våren 2022.


Fakta: Campus Albano och hållbart stadsbyggande
På området skapas också nya vattensystem för att ta hand om dagvatten, ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som utformas för att stärka spridningsvägarna för växter och djur. På taken finns ängslandskap med boplatser för bin och andra insekter, men även solceller och öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde. De gröna taken gör universitetsbyggnaderna till en integrerad del i parkmiljön.

Som ett bevis på hållbarhetsmässig framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, en hållbarhetscertifiering som inte enbart omfattar en enskild byggnad utan inkluderar ett helt stadsutvecklingsprojekt.


Fakta: Aktörer campus Albano
Planägare: Stockholms stad
Hyresgäster: Stockholms universitet och KTH
Byggherre: Akademiska Hus (universitetslokaler) Svenska Bostäder (student- och forskarbostäder)


Källa: Akademiska Hus