Barsebäcksverket med de reaktorer som nu ska rivas har tjänat det svenska samhället väl med omfattande stabil och fossilfri elproduktion under flera decennier. Anläggningen är stängd, och den sista reaktorn togs ur drift 2005. Nu handlar det om att montera ned reaktorerna och riva byggnaderna.

– Nu fullföljer vi vårt ansvar och sluter den cirkel som påbörjades på 1970-talet. Vi har haft gott om tid att förbereda den radiologiska rivningen. Jag tycker att vi har en stark ansökan och jag ser fram emot att få den prövad, säger BKAB:s VD Åsa Carlson.

Det mediala intresset för rivningen är stort, både i riks- och lokalmedia. Inte bara för den kommande domstolsförhandlingen. Utan även för bygglovsansökan om ett nytt mellanlager för det lågaktiva avfallet, och som lämnades in i oktober.

– Strategin med att mellanlagra det aktiva avfallet är en förutsättning för att vi ska kunna riva anläggningen i närtid. Alternativet hade varit att låta kärnkraftverket stå till 2040-talet då alla slutförvarsanläggningar står klara, säger Åsa Carlson.

– Tack vare att vi nu har mellanlager för låg- och medelaktivt avfall, kan vi lättare hantera avfalls- och rivningslogistiken och vi kan få en friklassad anläggning tio år tidigare. Avfallet som vi har i respektive mellanlager, kan sedan tömmas och transporteras till respektive slutförvar på kortast möjliga tid.

Mellanlager viktiga för logistiken
Ni vill ha ett permanent bygglov trots att Kävlinge kommun helst vill se ett slutdatum. Varför då?

– Rivningen av Barsebäcksverket ska samordnas och synkas med övriga kärntekniska anläggningar och de slutförvar som nu är inne i tillståndsprocesser. Sammantaget handlar det om ett av de största industriprojekten som genomförts i Sverige och som sträcker sig över flera decennier.

– Plan- och Bygglagen medger endast 5 år för tillfälligt bygglov, med viss möjlighet till ytterligare fem års förlängning. Det är otillräckligt för våra långsiktiga behov och de beroenden som vi har i det nationella projektet.

Finns det någon risk för att mellanlagren kommer att bli permanenta?
– Nej, det finns det inte. Det svenska systemet för att ta hand om kärnkraftens avfall bygger på ett centralt slutförvar i berggrund. Barsebäcksverket har inte förutsättningarna för att godkännas som slutförvar, och det finns inget stöd i lagen för en sådan lösning. Så snart slutförvarsanläggningarna står klara, och avfallet är överfört dit, ska mellanlagren rivas, säger Åsa Carlson.

Kan du förstå kommunens oro, med tanke på den osäkerhet som finns när slutförvarsanläggningarna ska vara klara?
– Kommunens representanter behöver inte känna någon oro. Det kommer inte att slutförvaras något radioaktivt avfall inom kommungränsen. Osäkerheten vad gäller tidplaner handlar snarare om den transparens som samhället förväntar sig när det gäller det nationella projektet. Det tycker vi är rimligt även om alla tillstånds- och beslutsprocesser riskerar att dra ut på tiden, betonar Åsa Carlson.

Markens framtida användning
Vad kommer marken att användas till när kärnkraftverket är borta och marken friklassad?
– Vi ska riva ett kärnkraftverk och vi har fullt fokus på det. Det ligger både i vårt och samhällets intresse att vi genomför rivningen på ett säkert och ansvarsfullt sätt – inte så snabbt som möjligt.

– Markens framtida användning får vi återkomma till. Det finns många förslag. Det som väger tyngst är kanske att Energimyndigheten förklarat området som riksintresse för ny elproduktion. Det är logiskt eftersom det råder brist på elproduktion i södra Sverige. Men som sagt – vi är inte där än, förklarar Åsa Carlson.

Kävlinge kommun planerar att bygga en sjöstad, och vill därför att området ska återställas till nivån Känslig markanvändning? Varför kan ni inte ställa upp på det?
– Marken på Barsebäcksverkets anläggningsområde är konstgjord, vårt uppdrag är att färdigställa området till industrimark. Det finns inget i de arbeten som ska genomföras under och efter rivning som omöjliggör annan markanvändning längre fram, om det behovet skulle uppstå, förklarar Åsa Carlson.

Ni planerar att fylla igen hålrummen efter kärnkraftverket med betong. Varför måste ni göra det?
– Hålrummen under reaktorerna behöver fyllas igen för att möjliggöra framtida markanvändning, oavsett användning. Vi ämnar använda betongen från friklassade byggnader. Betongen kommer att vara sanerad och kontrollerad, och kommer att hanteras i enlighet med gällande krav.

När tror du att Barsebäcks-området kommer att vara helt friklassat och helt fritt från radioaktivt avfall?
– Vi kommer att friklassa delar av området inför den konventionella rivningen av anläggningen. Med undantag för området där mellanlagren ligger. Det aktiva avfallet som ska mellanlagras kan forslas bort så snart slutförvaren är färdigbyggda enligt de tidplaner som Svensk Kärnbränslehantering arbetar efter, säger Åsa Carlson.

Slutförvaret för det lågaktiva avfallet, kommer enligt plan att stå klart runt 2030, alltså i takt med vårt projekt. Slutförvaret för det högaktiva avfallet kan enligt preliminär tidplan stå klart runt 2045.



Källa: Uniper