Goda råd är inte dyra
Att använda energin effektivare inom både industri, transporter och byggnader är en väg till ett mer hållbart samhälle. Råd är enkelt att få av oberoende energi- och klimatrådgivare i de flesta kommuner och dessutom kostnadsfritt. En ny studie från Karlstads universitet visar att energirådgivningen kan utvecklas för att bättre nå målgrupperna.
Internet är annars den vanligaste sökvägen och digitala tjänster ger många möjligheter, men den viktiga personliga kontakten med en energirådgivare går inte att ersätta fullt ut. Det menar Are Kjeang, universitetsadjunkt i energi och miljösystem, i sin lic-avhandling "Goda råd är inte dyra! Om personlig energirådgivning i ett alltmer digitaliserat samhälle".
Knappt 200 personer arbetar hel- eller deltid som rådgivare i en verksamhet som huvudsakligen finansieras av Energimyndigheten. Rådgivarna arbetar med småföretag, organisationer och hushåll, inte minst villahushåll. Uppdraget är att minska energianvändningen och få in mer förnybar energi.
– Rådgivningstjänsten är dåligt känd och borde användas av fler, konstaterar Are Kjeang. Det är bra att människor använder internet för att skaffa sig information, men ett samtal med en rådgivare är ett tidsbesparande alternativ eller ett viktigt komplement.
Samtalet per telefon eller ännu hellre i möte blir ett utmärkt sätt att testa sina insamlade kunskaper och pröva idéer mot en person med god överblick och ett helhetstänkande när det gäller till exempel hushållet och energin. Det är lätt att ställa följdfrågor direkt i samtalet. Alternativet mejl finns också, men innebär fler begränsningar.
Energirådgivningen kan bli mer framgångsrik
Forskningen, som inneburit litteraturstudier och intervjuer med rådgivare, villaägare och olika intressenter, visar att energirådgivningen kan utvecklas för att bättre nå målgrupperna. Verksamheten kan bli mer framgångsrik, men då krävs ett större kommunalt engagemang och en tydligare samverkan med andra statliga styrmedel. Det kan handla om att rådgivaren knyts till kommunens bygglovshantering eller att ROT-bidraget ges en energisparprofil.
– Jag har i min studie tittat på vilka som använder möjligheten till personlig energirådgivning och vilken typ av frågor som dominerar, säger Are Kjeang. De som söker hjälp är ofta nya husägare, eller på väg att bygga nytt eller bygga om respektive ska byta uppvärmningslösning. Den typiskt rådsökande idag är en något äldre person, men eftersom det här rör sig om komplexa sammanhang har även yngre mycket att vinna på att nyttja tjänsten. En familj som nyligen skaffat sig ett småhus, kan spara tusenlappar per år genom att med hjälp av rådgivaren göra ett antal kloka justeringar i de dagliga rutinerna i bostaden.
Energieffektivisering ger minskad miljöpåverkan
Ytterst handlar det om att fler kan och har goda skäl att vidta energiåtgärder i sina hus och byggnader. Inte minst i samband med att andra större åtgärder ändå planeras, som ombyggnad av kök och bad, omläggning av tak eller fasadrenoveringar. Med samtidiga kloka val av belysning, vitvaror, fönster och tilläggsisoleringar kan de extra energiinsatserna bli än mer lönsamma. Med en minskad energianvändning följer alltid en minskad miljöpåverkan vilket gynnar natur, hälsa och klimat.
Studien har finansierats av Energimyndigheten via projektet "Bo och leva energieffektivt", som är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Linköpings universitet och Karlstads universitet.
Avhandlingen "Goda råd är inte dyra! Om personlig energirådgivning i ett alltmer digitalt samhälle" finner du i fulltext här.
Källa: Karlstads Universitet