Förslag till Sveriges första havsplaner

– Havsplaner är till för att havet ska användas hållbart, nu och i framtiden. Havsplaneringen förenar näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål, säger Jakob Granit, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.

Många ska samsas om havet. Sjöfart, vindkraft, fiske, försvar, natur och människor.

– Havsplanerna vägleder om användningen av havet, sett till helheten. Planerna kommer att vägleda myndigheter, kommuner och domstolar i beslut, planering och tillståndsprövningar, berättar Jakob Granit.

– Vindkraft är en av de frågor som väckt mest synpunkter. Kanske för att det finns många sätt att se på vindkraften. Vindkraften behövs för att nå målet om 100 procent förnybar el till år 2040. Samtidigt får den inte störa Sveriges försvarsförmåga, och inte förstöra naturen i havet, säger Jakob Granit.

Vindkraften har också internationella dimensioner. Polen, Tyskland och Danmark planerar vindkraft i havet, och Europas elnät kopplas samman, medan näringslivet vill ha förutsägbarhet för att kunna investera klokt.

– Sverige behöver klara både klimatomställning och försvarsförmåga. Vi föreslår hur havsplanerna kan bidra, säger Jakob Granit.­


Många har deltagit
Det är många som har deltagit i arbetet med att ta fram förslagen till havsplaner, över 150 organisationer, från lokala föreningar till internationella organisationer. Det är skärgårdsföreningar, politiker och tjänstemän på kommuner, branscher som sjöfart, transport, fiske, turism och energi, liksom miljöorganisationer, forskare och företag. Dessutom har statliga myndigheter och länsstyrelser samverkat mycket i arbetet.

– Kommunerna är viktiga i havsplaneringen eftersom de statliga havsplanerna överlappar med den kommunala planeringen. Svenska havsplaner är strategiska planer med stora drag och övergripande skala. De ger utrymme för kommuner att planera utifrån lokala förhållanden, säger Eva Rosenhall, tillförordnad chef på enheten för havsplanering.

– Vi har också samarbetat med våra grannländer i Östersjön och Västerhavet för att hitta gemensamma lösningar i havsplaneringen. De flesta av havets utmaningar är gränsöverskridande, säger Eva Rosenhall.

Havsplanerna ger en samlad bild och ett samlat underlag om havet. Havs- och vattenmyndigheten lämnar nu förslagen till havsplaner till regeringen, som beslutar om havsplaner för Sverige.

– Ett stort tack till alla som har deltagit, för ni har gjort havsplanerna bättre, avslutar Jakob Granit.


Fakta: Havsplaner
1. Sverige tar fram tre havsplaner – en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Västerhavet, alltså Kattegatt och Skagerrak.

2. Det är första gången Sverige tar fram statliga havsplaner.

3. Havsplanerna täcker 123 000 kvadratkilometer – det är ungefär lika stort som en fjärdedel av Sveriges landyta.

4. Havsplanerna börjar en nautisk mil, alltså knappt två kilometer, ifrån baslinjen, som oftast följer lågvattenlinjen utmed kusten.

5. Havsplanerna täcker hela den ekonomiska zonen och största delen av territorialhavet.

6. Havsplanerna kommer att vägleda nationella myndigheter, kommuner och domstolar i kommande beslut, planering och tillståndsprövningar. Företag får också vägledning av planen.

7. Havsplaner handlar om utrymme och placering – var olika aktiviteter bäst kan ske.

8. Havsplaner handlar om framtiden – att styra mot den framtid samhället vill ha.

9. Mer än 30 bransch- och intresseorganisationer, 66 kommuner och 9 regioner har svarat med förslag och synpunkter om havsplanerna. Det har också över 30 myndigheter och länsstyrelser gjort.

10. Alla EU-länder med havsområden tar fram havsplaner, i enlighet med EU:s ramdirektiv för havsplanering.

11. Du hittar förslagen till havsplaner och kartor på Havs- och vattenmyndigheten webbsida www.havochvatten.se/havsplanering. 



Källa: Havs- och vattenmyndigheten