Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel. Resultaten pekar på brister i de underlag som stöden har baserats på vad gäller tillförlitliga samhällsekonomiska och långsik­tiga statsfinansi­ella analyser. Underlagen har inte heller gjort det möjligt att identifiera kost­nadseffektiva kombi­nationer av tekniker och styrmedel för att öka förnybar elproduktion.

– För att öka den förnybara elproduktionen på ett kostnadseffektivt sätt är det viktigt att långsiktiga samhällsekonomiska effekter av stöd till förnybar el analyseras på ett jämförbart sätt. Det gäller inte minst stödet till solel som är högt jämfört med annan förnybar elproduktion, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Det finns idag politisk enighet om att andelen förnybar elproduktion ska växa kraftigt. Enligt Energimyndig­hetens förslag till strategi för ökad användning av solel kan produktionen av solel öka från dagens 0,1 procent av elanvändningen till fem–tio procent.

Men de brister som Riksrevisionens granskning belyser försvårar bedömning av om stöden har bidragit till att nå Sveriges energi- och klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom riskerar avsaknaden av analys av de långsiktiga budgeteffekterna vid en betydande utbyggnad av solel att leda till osäkerhet om de långsiktiga villkoren, vilket framför allt kommer att drabba solelmarknadens aktörer som är beroende av långsiktiga spelregler.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att bland annat låta analysera stödet till solel i relation till andra förnybara tekniker, samt att skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och stabila spelregler för investeringar i solel.

– Riksdagen har inte fått fullgod information inför sina beslut, och i efter­hand kan vi konstatera att på kort sikt hade en annan utformning av stöden sannolikt givit mer förnybar el för pengarna. Stödens betydelse för utvecklingen på längre sikt återstår fortfarande att analysera, säger Martin Hill, projektledare för granskningen.



Källa: Riksrevisionen