Det står ett till synes oansenligt litet hus i Högdalen, som är något av en världssensation. Bakom väggarna döljer sig en unik biokolsanläggning som både fått internationell uppmärksamhet och pris för sitt nytänkande. Stockholms biokolsprojekt är resultatet av en prestigefull innovationstävling, Bloomberg Philantropies Mayors Challenge där Stockholm var en av fem vinnare i konkurrens mellan 155 projekt.

Stockholms vinnande bidrag bygger på en uråldrig idé i modern tappning. Det är en urban kolmila som skapar ett hållbart kretslopp när kvistar och grenar förkolnas. Av stockholmarnas trädgårdsavfall utvinns både biokol och klimatpositiv värme som tas tillvara i stadens fjärrvärmenät. Biokolet används i stockholmarnas trädgårdar och i stadens parker och planteringar. Det får träd och planteringar att må bättre, samtidigt som det bidrar till att motverka klimatförändringarna. När kolet binds i marken istället för gå ut i luften som koldioxid skapas en kolsänka. Biokol är med andra ord en fantastisk jordförbättrare som bidrar till att göra staden grönare på flera sätt.

Biokolsanläggningen invigd

Den officiella invigningen av biokolsanläggningen hölls den 29 mars. Stockholms miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) invigde den tillsammans med James Anderson från Bloomberg Philantropies, Krister Schultz, VD på Stockholm Vatten och Avfall, Anders Egelrud, VD på Fortum Värme och Jonas Eliasson, Förvaltningschef på Stockholms stads trafikkontor.

- Att kombinera gammal kunskap med ny teknik och därmed skapa miljöinnovation är ett smart utnyttjande av resurser. Biokolsanläggningen är en viktig pusselbit i vårt klimatarbete och hjälper oss öka takten för att bli en stad fri från fossila bränslen samtidigt som vi gör staden renare och grönare, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd Stockholms stad.

På plats från USA fanns James Anderson, Bloomberg Philanthropies. Deras idétävling Mayors Challenge uppmuntrar städer att generera nya idéer med lösningar på urbana utmaningar och förbättringar för stadslivet – och som har potential att spridas.

- Biokol är inte nytt, men Stockholms banbrytande idé är unik – att skapa ett biokolsprojekt som sätter invånarna i centrum och leds av staden, säger James Anderson, chef för innovationsprogram på Bloomberg Philantropies. Stockholm har skapat en modell som kan användas av andra städer runt om i världen för att få medborgare att aktivt engagera sig i kampen mot klimatförändringarna.

Biokolsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Stockholm Vatten och Avfall, Stockholms stad och Fortum Värme.

- Det här är ett projekt där stockholmarna på ett tydligt sätt kan vara med och bidra till en bättre miljö. Deras trädgårdsavfall används i den nya anläggningen till att faktiskt minska vår klimatpåverkan för en grönare stad, säger Krister Schultz, VD på Stockholm Vatten och Avfall.

Fortum Värme har redan startat en studie med syfte att undersöka möjligheterna att producera biokol storskaligt och därmed skapa betydande kolsänkor.

- Preliminärt har vi beräknat potentialen till 100 000 ton koldioxid per år, som vi med naturens hjälp skulle kunna ta från atmosfären och binda i jorden samtidigt som vi producerar el och värme. Det motsvarar det totala koldioxidavtrycket, inklusive konsumtion och resor, från 10 000 invånare, berättar Anders Egelrud, VD på Fortum Värme.

De jordförbättrande egenskaperna i biokolen har testats i flera år i Stockholms planteringar, med mycket gott resultat.

- Biokol är ett fantastiskt jordförbättringsmedel som bidrar till en grönare stad. Det har en positiv klimateffekt genom att binda koldioxid i marken samtidigt som det tar hand om förorenat dagvatten från våra gator, säger Jonas Eliasson, Förvaltningschef på Stockholms trafikkontor.

Fakta

• 4 kg trädgårdsavfall blir 1 kg biokol.
• Av varje kg trädgårdsavfall utvinns både biokol och förnybar energi.
• Värmen från anläggningen i Högdalen räcker till att värma upp 80 lägenheter/år. Målet är bygga fler
• anläggningar som tillsammans bidrar till att värma upp 400 lägenheter/år.
• Biokolet från anläggningen i Högdalen kompenserar för 700 bilars koldioxidutsläpp/år.
• Målet är bygga fler anläggningar som tillsammans kompenserar för 3 500 bilar.