Sveriges elförsörjning är starkt beroende av vattenkraften som står för drygt 40 procent av svensk elproduktion. Vattenkraften är unik i det moderna elsystem som nu byggs. Dess förmåga att balansera och reglera elsystemet har en nyckelroll när samhället blir alltmer beroende av förnybar och icke planerbar elproduktion som till exempel vind- och solkraft.

Vattenkraftens historiska och moderna utbyggnad har långtgående konsekvenser, när naturliga vattendrag försvunnit och skadats har laxens och ålens vandring för lek försvårats, och våtmarker och svämmiljöer har påverkats. Den behöver därför miljöanpassas och få moderna villkor.

Planen säkerställer effektiv omprövning
Det förslag till nationell plan som myndigheterna har tagit fram, visar att det är möjligt att balansera vattenkraftens nytta i elsystemet med minskad påverkan på vattenmiljön. Planen säkerställer ett systematiskt och långsiktigt arbetssätt där all vattenkraft omprövas under en period på 20 år.

Till skillnad mot andra sektorer som fått förändrade miljökrav, så finns en finansiering som upprättats av branschen. Vattenkraftens miljöfond gör att prövningskostnaderna och miljöåtgärderna inte behöver bli så ekonomiskt betungande för enskilda kraftverksägare. Vi uppmanar därför alla vattenkrafts- och dammägare att snarast anmäla sig till planen för att omfattas av miljöfonden.

En verksamhet som omfattas av den nationella planen får som huvudregel fortsätta att bedrivas till dess omprövningen är klar. De verksamhetsutövare som väljer att inte anmäla sig till planen måste snarast efter den 1 januari 2019 ansöka om omprövning för moderna miljövillkor direkt hos mark- och miljödomstolen. Om en ansökan görs direkt till domstolen kan verksamhetsutövaren inte söka ekonomisk ersättning från Vattenkraftens miljöfond.

Vägledning
Havs- och vattenmyndigheterna vägleder länsstyrelserna att arbeta i enlighet med planen och fokusera tillsynen på de verksamhetsutövare som inte anmäler sig till den nationella planen.

I förslaget till nationell plan finns en vägledning som vattenmyndigheterna bör använda vid förklarandet av så kallat kraftigt modifierade vatten och beslut om undantag. Ett riktvärde på ca 1,5 TWh baserat på 2014 års produktion motsvarar betydande negativ påverkan. Riktvärdet har fördelats på 22 avrinningsområden med vattenkraftverk som är särskilt viktiga för elsystemets reglerkraft. Vår analys visar att om dessa riktvärden följs kommer vattenanknutna miljövärden skapas samtidigt som reglerkraften bibehålls. Vi vill betona att riktvärdet utgår från en målbild som innebär att vattenkraftverken får moderna miljövillkor. Det är inte ett scenario med utrivning av ett stort antal vattenkraftverk, utan ett scenario där verksamheterna omprövas systematiskt så att både vattenmiljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel nås.

Bred dialog
Under de tre myndigheternas arbete med förslaget till nationell plan har vi genomfört dialogmöten med berörda aktörer. För att försäkra oss om att det förslaget till plan vi lämnar till regeringen är så komplett som möjligt, remitterar vi nu förslaget och håller regionala samråd med berörda aktörer på fem orter i landet.

– Med samråden vill vi ge ytterligare möjlighet att lämna synpunkter och ge in underlag för att utveckla och förbättra förslaget. Synpunkter vi har nytta av är till exempel kommentarer på tidsplanen och prövningsgrupperna, säger Jenny Liökel, projektledare för den nationella planen, Havs- och vattenmyndigheten.

Samrådsmötena hålls på följande platser:
Stockholm, 15 maj
Nässjö, 20 maj
Örebro, 21 maj
Sundsvall, 27 maj
Umeå, 28 maj

Mötena är öppna för alla men kräver föranmälan. Anmälan till samrådsmötena görs på havochvatten.se



 Källa: Havs- och vattenmyndigheten