– Den främsta orsaken till den höga prisnivån är den höga marginalkostnaden för kolkondens. Framförallt är det priset på utsläppsrätter som tryckt upp marginalkostnaden. En annan orsak är att vi haft ett underskott i våra vattenmagasin och eftersom vattenkraften står för en stor del av den nordiska elproduktionen så har den hydrologiska balansen en stor påverkan på våra elpriser, förklarar Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på elbolaget Bixia. 

Extremt väder 
Det extrema vädret, främst den torra och mycket varma sommaren, har bidragit till underskottet i vattenmagasinen. 

–  Underskottet i vattenmagasinen var som störst under sommaren, i vissa magasin sjönk vattnet till mycket låga nivåer. Som lägst var vi nere på minus 30 TWh mindre än normalt i magasinen samtidigt som det har varit nästan två grader varmare än ett normalår, säger Matina Rosenberg. 

Generellt har högtrycken dominerat över Norden 2018, vilket inneburit lägre vindkraftsproduktion än ett ”normalår”. Men under perioder av hösten när lågtrycken dominerat med kraftiga vindar som följd har elpriset pressats ner. 

– Vi har fått in mycket mer förnybar el i det nordiska elmarknadssystemet och framförallt vindraft.  Detta tack vare elcertifikatmarknaden, där vi i stort sätt nått upp till vårt mål på 28,4 TWh fram till 2020 och 18 TWh fram till 2030, säger Matina Rosenberg. 

Förnybart dämpar prisutvecklingen
Mängden förnybar energi ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen. 

– Vi får räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga i nivå med snittpriset 2018 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på cirka 25 TWh från dagens nivåer, säger Matina Rosenberg. 

Fler bryr sig om el
Det gångna årets intensiva klimatdebatt, och att vi här uppe i Norden har fått känna av klimateffekterna på riktigt, har haft den positiva effekten att fler kunder vill veta var elen kommer ifrån, enligt Bixia. 

–  Den extrema sommaren har gjort att fler fått upp ögonen för att vi måste agera. Då finns det bara två sätt, det ena är att minska vår energiförbrukning, det andra är att minska det fossila och ställa om till förnybart. Vårt mål är att elen ska vara både förnybar och närproducerad och därför jobbar vi för att öka den förnybara elen från lokala producenter. Man kan säga att vi på ett modernt sätt går tillbaka i tiden, som det såg ut för över 100 år sedan, då man byggde industrier i närheten av vattenkraft. Det är dit vi rör oss igen, tillbaka till framtiden, säger Matina Rosenberg. 

Källa: Bixia