Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Høgskolen i Innlandet (INN) har i samarbete med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland och motsvarande myndigheter i Norge fått finansiering av den regionala EU-fonden Interreg Sverige-Norge. Grensevilt 2 bygger på det uppmärksammade projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på vilt.
Inre Skandinavien kännetecknas av ett sammanhängande barrskogsområde med stora klövviltstammar, alla Nordens stora rovdjur och ett natur- och kulturarv i form av skogsbruk och jakt. Trots att naturresurser är gränsöverskridande så förvaltas de olika på vardera sidan av administrativa gränser mellan länder och län. Detta leder ibland till intressekonflikter och en förvaltning som inte alltid tar hänsyn till djurens ekologi.
Det tvååriga projektet Grensevilt 2 siktar på en utökad och förbättrad, gränsöverskridande, adaptiv förvaltning av älg i gränsregionerna i Dalarna, Värmland och norska Innlandet. En förvaltning som bygger på bättre kunskap om älgarnas vandringsmönster och effekter av predation från varg och järv i relation till andra intressen som skogsbruk och jakt. Forskare och förvaltare ska gemensamt undersöka olika scenarier för gränsöverskridande älgförvaltning med berörda aktörer. Den kunskap som är relevant för förvaltningen ska samlas i en gemensam, gränsöverskridande portal.
En annan viktig del i projektet är hur vindkraft påverkar olika viltpopulationer och vilka konsekvenser det får för viltförvaltningen. Utbyggnaden av vindkraft har accelererat i området men hittills är det inte känt hur vindkraftsutbyggnad påverkar beteendet hos älgar, vargar och järvar. Därför ska Grensevilt 2 studera rörelsemönster hos GPS-försedda älgar, järvar och vargar i områden med vindkraft.
– Dessutom vill vi undersöka hur en utbyggnad av vindkraft påverkar jakten på älg samt jägarnas inställning till utbyggnad av vindkraft genom att genomföra intervjuer med jägare, säger Camilla Wikenros, forskare på SLU.
Grensevilt 2 är en direkt följd av det pågående projektet Grensevilt, som har tagit fram mycket ny kunskap, t.ex. om älgarnas rörelsemönster. En viktig del av Grensevilt är kommunikation och nätverksbyggande mellan forskare, förvaltare, markägare och intresseorganisationer, vilket bland annat har skett via arbetet i projektets resursgrupp, som kommer att föras vidare i Grensevilt 2.
– Vi har sett att det finns ett behov av att fortsätta både forskningen och samarbetet för att öka samordningen av älgförvaltningen över riks- och länsgränserna, säger Camilla Wikenros.
Källa: SLU
