Det är när man använder sig av data från geografiska informationssystem (GIS), där man ibland har varje punkt på kartan som ett alternativ, som den nya metoden verkligen kommer till nytta.

– Genom att automatisera en process av jämförelser av två alternativ i taget så har jag kommit fram till en metod som kan användas för att välja det bästa av en miljon alternativ, eller hur många som helst, säger Goran Milutinovic.

Han säger att det finns en hel del olika metoder som används idag, men att de allra flesta är väldigt komplexa och kräver experter.

Metoden gör det också lättare att visualisera beslutsprocessen. Det är ett av problemen, inom GIS, att beslutsprocessen inte kan visualiseras då man ofta använder en metod som bara redovisar ett resultat utan att man vet vad som händer.


Sol, vind och vatten
Om man till exempel någonstans i Gävleborg vill sätta upp ett antal solpaneler, då blir hela Gävleborg, varje yta på 50x50 meter ett alternativ. Eller om man ska lokalisera bästa platsen för en vindkraftspark. I båda fallen måste också andra aspekter vägas in, sol- och vindförhållanden, avstånd till elnätet, med mera.

Ett annat exempel där platsen är väldigt viktig, är vid dammbygge i en flod. En flod har till exempel olika mycket vatten per minut som flyter igenom vid olika delar och vissa platta delar där det inte är gynnsamt.

– I alla fallen kan min metod användas för att hitta det optimala stället för solpaneler, vindkraftverk, eller en damm.

– Min förhoppning är att min metod ska kunna användas, i stället för de vanligt förekommande metoder som inte riktigt fungerar, när man till exempel ska sätta upp solpaneler, vindkraftverk eller bygga en damm, säger Goran Milutinovic.

Fördjupande läsning
Goran Milutinovic försvarade sin avhandling Computational and Visual Tools for Geospatial Multi-Criteria Decision-Making den 21 april 2020, på Högskolan i Gävle. Klicka på länken för att läsa avhandligen i sin helhet.



Källa: Högskolan i Gävle