Skorstenen består av två stålrör, ett inre i 2 millimeter rost- och syrafast stål och ett yttre i cortenstål. Det inre röret är det som leder rökgaserna uppåt och ska stå emot rökgasmiljön. I samband med bytet av skorstenen så byts även delar av omkringliggande rökgaskanaler fram till skorstenen.

Innerrörets diameter är 1,6 meter. Runt innerröret ligger 6 centimeter isolering. Ytterrörets diameter är 1,9 meter.

Totala höjden över mark är 61 meter. Ytterpipans längd är drygt 53 meter. Skillnaden beror på att ytterpipan står på ett 7,5 meter högt fundament. I fundamentet är det ett hål där innerpipan går ned till marknivå och delar upp sig i två inkommande rökgasrör. Innerpipan är alltså längre än ytterpipan.

Fundamentet har renoverats då det var påverkat av rökgaser, all dålig betong har tagits bort och ersatts med ny. Även bultarna som fäster ytterpipan har bytts ut. Ytterpipan står nu fastbultad i fundamentet med 24 stycken M36 bultar.

Vid montage är skorstenen delad i två delar. Den första delen som är 30 meter lång, väger 15 ton. Den ska fästas med fundamentsbultarna och i huset i taknivå. Denna del tar längst tid att installera. Den andra delen är 28 meter och väger 17 ton.

Att få skorstenen på plats beräknas ta två dagar. Det brukar ta en dag per sektion, men det beror mycket på vindarna, blåser det för mycket kan inte skorstenen sättas upp.

Skorstenar måste skyddas mot så kallad virvelavlösning, som innebär att de kan börja svänga kraftigt fram och tillbaka i vinden. De äldre skorstenarna har därför en spiral upptill. Den nya skorstenen har även en hydraulisk dämpning i toppen men för att likna varandra så har den också en spiral.

Panna 3 är den som är närmast Stångån och eldas med flis. Kraftvärmeverkets nuvarande skorstenar sattes på plats 1977-78 då de ersatte tre murade skorstenar. Detta gjordes efter en olycka då panna 1:s skorsten rasade ned över byggnaden.


Källa: Tekniska verken