Bild: Uniper Karlshamnsverkets årsproduktion sedan 2011 till 2022.
Karlshamnsverket är ett reservkraftverk. Huvuduppgiften är att agera livlina för den svenska elförsörjningen när andra produktionsresurser är uttömda. 2022 producerade kraftverket dubbelt så mycket el jämfört med 2021. Och allt talar för att trenden håller i sig då det råder brist på planerbar elproduktion i södra Sverige.
Över 1 000 produktionstimmar på ett enda år och 221 gigawattimmar (GWh) producerad elektricitet. Det är en fördubbling jämfört med 2021, som i sin tur var ett år med mer produktion än de tio föregående åren tillsammans.
Totalt användes 54 300 ton olja under 2022 och koldioxidutsläppen uppgick till 171 000 ton. Det ska jämföras med 2021 då verket producerade 110 GWh el, använde 28 000 ton olja och där koldioxidutsläppen uppgick till 90 000 ton.
– Att Karlshamnsverket används alltmer frekvent är en direkt följd av att Sverige stängt ned planerbar kraftproduktion i södra Sverige. Något som flera av våra grannländer också har gjort, säger kraftverkschefen Henrik Svensson, och refererar bland annat till att Sverige och Tyskland under de senaste två decennierna stängt ett 20-tal reaktorer i förtid.
– Till viss del har dessa reaktorer ersatts med intermittent, det vill säga väderberoende, elproduktion från vind och sol. När förhållandena är gynnsamma är det god tillgång på el med lågt elpris. För att sedan sticka i väg och blir riktigt dyrt när vädret inte är lika gynnsamt för elproduktion, förklarar kraftverkschefen.
Följer EU:s regelverk Även om Karlshamnsverket ingår i den Svenska effektreserven enligt avtal med Svenska kraftnät, är det framför allt avrop på den nordiska elbörsen Nord Pool som genererat drift under föregående år.
– Enligt EU:s regelverk är den som har tillgänglig produktionskapacitet tvungen att bjuda ut denna på marknaden. Men det är viktigt att komma ihåg att vi har höga produktionskostnader, elen som produceras på Karlshamnsverket är dyrare att framställa än den som kommer från exempelvis vatten- eller kärnkraft, säger Henrik Svensson och tillägger.
– Detta innebär två saker. Det ena är att det råder en bristsituation i systemet när vi avropas och drar i gång vår produktion. Det andra är att vi aldrig konkurrerar med fossilfria alternativ. Alla dessa kraftkällor är redan uttömda när Karlshamnsverket avropas.
Elmarknaderna hänger ihop Till viss del har också kriget i Ukraina och uteblivna gasleveranser från Ryssland, bidragit i och med den energikris som då uppstått i Europa. Sveriges elsystem är sammanlänkat med Europa, vilket gör att energipriserna på kontinenten slår igenom även i Sverige under vissa omständigheter.
– Det finns egentligen inget strikt svenskt elsystem utan elmarknaderna hänger ihop. När det är en utmanande situation på många håll i Europa är alla utlandsförbindelser en styrka, vi kan hjälpa varandra, berättar Henrik Svensson.
– Till exempel har Tyskland kunnat spara på sin naturgas. Eller så kanske vi har avropats i stället för ett kolkraftverk på kontinenten, med sämre miljöprestanda. Till syvende och sist handlar den här marknaden om tillgång och efterfrågan där elproducerande anläggningar avropas enligt en prisstege.
