Sverige äntligen redo att satsa på biodrivmedel – tillsätter nationell utredning
2022-07-01
Bild: Anders Haaker Avverkningsrester som sågspån, lignin och halm kan användas för att öka den svenska produktionen av biodrivmedel.
Regeringen vill stärka den svenska beredskapen genom att öka den inhemska produktionen av flytande biodrivmedel. – Vi behöver öka takten i klimatomställningen, skapa fler jobb i hela landet och stärka vår försörjningsförmåga. Vi behöver producera mer samtidigt som vi utnyttjar våra resurser mer effektivt, säger lantbruksminister Anna-Caren Sätherberg (S) på en pressträff.
Sverige ska minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till år 2030, jämfört med 2010. För att vi ska lyckas med detta behöver andelen biodrivmedel i bensin och diesel öka och användandet av rena biodrivmedel.
– Nästan 90 procent av det biodrivmedel som användes i Sverige 2020 har sitt ursprung utanför Sverige. I den återuppbyggnad av det civila försvaret som nu inletts är en tryggad försörjning av biodrivmedel central. Vi har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket och fisket, säger Anna-Caren Sätherberg.
Vill öka biodrivmedelsproduktionen Enligt Energimyndigheten använde Sverige under 2020 drygt 20 terawattimmar biodrivmedel.
Den svenska produktionskapaciteten för biodrivmedel 2022 är 7,5 TWh, enligt en undersökning publicerad i Bioenergitidningen nummer 3-2022. För närvarande färdigställs produktionskapacitet motsvarande 3,3 TWh, som når marknaden under 2023.
Därefter kommer, om planerade anläggningar byggs, ytterligare 10 TWh till 2024 och 18 TWh fram till år 2026. Totalt blir detta en produktionskapacitet på 39 TWh 2026. Detta kan jämföras med drivmedelsanvändningen för vägtransporter i Sverige som för något år sedan var 92 TWh. Utöver det tillkommer produktion av biogas på flera terawattimmar.
Minskade drivmedelspriser – Kostnaden för att producera biodrivmedel ligger normalt mellan 5-15 kronor per liter. Biodrivmedel från svensk skogsråvara hamnar i den dyrare delen av intervallet, därför är regeringens utredning viktig, säger Gustav Melin, vd för Svenska Bioenergiföreningen, Svebio.
– Det är positivt att regeringen tar initiativ till att öka produktionen i Sverige av flera skäl. Vi får ett bättre klimat, förbättrar energisäkerheten och skapar en industriell utveckling med arbetstillfällen och exportmöjligheter. Dessutom kommer drivmedelspriserna att minska om utbudet ökar kraftigt. Enligt Svebios uppfattning finns det stor potential för biodrivmedelsproduktion i Sverige och på sikt tror vi på en volym på minst 60 TWh där en stor del av råvaran är svensk, menar Gustav Melin.
Svebio har med finansiering av Vinnova genomfört två utredningar som undersökt hur Sverige kan öka produktionen av nya svenska biodrivmedel med nya styrmedel. Målsättningen är att bidra till en cirkulär bioekonomi där biodrivmedel är grundläggande för att ställa om transportsektorn till klimatneutralitet. Se länk till rapporterna nedan.
Kort om utredningen Utredningen har två huvuddelar, dels att ta fram en bioekonomistrategi. Dels att föreslå åtgärder för att främja produktion av biodrivmedel baserat på inhemska råvaror.
Inom biodrivmedel kommer utredaren att ha två delar att jobba med: Dels att analysera vilken roll svensk produktion av förnybara drivmedel kan ha för energi- och klimatpolitiska mål, tillväxt och sysselsättning i hela landet och stärkt försörjningstrygghet. Dels att om genomförbart och lämpligt, föreslå produktionsstöd för flytande hållbara förnybara drivmedel och dess mellanprodukter.
Utredningen ska starta i augusti 2022. Uppdraget om åtgärder för produktion av biodrivmedel ska redovisas senast 15 februari 2023. Uppdraget om att ta fram förslag till en nationell bioekonomistrategi ska redovisas senast 31 oktober 2023.
