– Kiselpanelerna har genomgått ett teknikskifte de senaste åren. Det är det största språnget på länge. Östersund Solpark är byggd med den absolut senaste tekniken och med en betydligt högre effekt. 310 watt per panel jämfört med 280 watt med den gamla tekniken, säger Lars Hedström, grundare och vice vd på Solkompaniet som byggt Östersund Solpark.

Utvecklingen av solpaneler har gått fort. Effekten har ökat avsevärt och priserna har minskat kraftigt det senaste decenniet. 2010 var priset för en installation ungefär fyra gånger högre än det är idag. Och det är tekniken med så kallade polykristallina paneler som har utvecklats snabbast och dominerat branschen.


Effektivare solpaneler
Idag har den utvecklingen bromsat in. Istället har monokristallina paneler börjat erövra världsmarknaden. Här är utvecklingspotentialen betydligt större och Lars Hedström är därför övertygad om att än mer effektiva kiselpaneler kommer ut på marknaden framöver.

Lika övertygad är han om att fler, både privatpersoner och företag kommer att inse nyttan med solel även i norra Sverige.

– Det finns myter om att solpaneler inte är lönsamma på de här breddgraderna, på grund av det mörka vinterhalvåret. Faktum är att det bara skiljer 10 procent i solinstrålning mellan södra och norra Sverige. De mörka månaderna kompenseras också av fler ljusa timmar under sommarhalvåret.


Jämnare elproduktion
För Jämtkrafts del är solkraften ett bra komplement till vind och vatten. Eftersom det blåser mer under vintern och solen strålar mer sommartid blir elproduktionen mer jämn över året. Vattenkraften fungerar dessutom som en reglerkraft och som ytterligare säkrar tillgången på el, när den behövs.

– Vi har alldeles för lite solel i Sverige i förhållande till den vindkraft vi har. Med fler paneler på tak och i solparker skulle vi få en jämnare elproduktion över hela landet, säger Lars Hedström.

En solpanel genererar el när solen strålar träffar solcellens två skikt laddade med olika mängd elektroner. När solen träffar cellen flyttar sig elektronerna mellan skikten och en svag ström uppstår. Genom att seriekoppla fler celler till en panel ökar den sammanlagda spänningen.

Strömmen från solpanelen går sedan via en växelriktare som omvandlar likströmmen till växelström innan den går ut på elnätet. I Östersunds solpark används 24 stora växelriktare med 110 kilowatts kapacitet som sitter utspridda över parken. En vanlig lösning är annars en enda central växelriktare, men då ökar sårbarheten och risken för driftavbrott.


Enkelt underhåll
– En skillnad mot exempelvis vindkraft och vattenkraft är att solkraft bara sköter sig själv. Växelriktarna har en livslängd på 10-20 år. Panelerna kan hålla betydligt längre, så det är ganska litet underhållsbehov. Och när panelerna slutar producera är det bara att byta ut dem, säger Lars Hedström.
Något Lars Hedström också gärna lyfter fram är markanvändningen. Östersund Solpark står på surmark som är svår att hitta andra användningsområden för.
– Det var en utmaning att bygga den där men vi har lyckats bra, säger Lars Hedström.

Tillsammans kommer de knappt 10 000 solpanelerna upp i 3 000 kilowatt installerad effekt. Det innebär i praktiken att solparken kan förse cirka 1 000 lägenheter med hushållsel på årsbasis.



Källa: Jämtkraft