– Hittills tyder resultaten på att tidvattenkraft kan ha stor betydelse för det elektriska systemet, säger doktorandforskaren Helma Maria Tróndheim i en artikel publicerad i det färöiska elbolaget SEV:s nyligen släppta årsrapport.

Enligt SEV förväntas efterfrågan på elektricitet öka från cirka 350 GWh 2017 till cirka 600 GWh år 2030. Ökningen i efterfrågan drivs både av ekonomisk tillväxt och på grund av förändrad i energianvändning då önationen förflyttar sig mot visionen om 100 procent förnybar elektrisk energi år 2030, inklusive inhemsk transport och uppvärmning.

Förnybar baskraft ur havet
SEV uppskattar att det kan vara möjligt att utnyttja motsvarande 150–200 MW installerad kapacitet för att generera elektricitet från Färöarnas tidvattenströmmar. Företaget understryker att tidvattenkraftens inneboende förutsägbarhet är "en mycket stor fördel jämfört med instabiliteten och väderberoendet hos vattenkraft, vind och sol."

En annan fördel på Färöarna är tidsskillnaden mellan när flödena i de olika sunden mellan landets 18 större öar når sina toppar. Genom att installera tidvattenturbiner på olika platser är energin från tidvattnet därmed alltid tillgänglig – vilket möjliggör produktion av förnybar baskraft ur havet.

För att utforska potentialen för att frigöra Färöarnas tidvattenkraft förbereder nu SEV och svenska Minesto, utvecklare inom marin energi, sjösättningen av ett pilotprojekt med två nätanslutna turbiner av Minestos unika och patenterade teknologi Deep Green.

Projektet, som har fått finansieringsstöd både från Energimyndigheten och genom EU:s Horizon2020-program, utgör den första fasen av en långsiktig ambition att tillföra Färöarnas energimix ytterligare kapacitet för tidvattenkraft genom Minestos Deep Green-teknik.



Källa: Minesto