– Miljöanpassning av vattenkraft är en avgörande pusselbit om vi ska komma till rätta med miljöproblemen i våra vattendrag och se till att forsar och strömsträckor blir fulla av liv igen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

Många rinnande vattendrag har en biologisk rikedom i nivå med korallrev. Även strandmiljön längs de mindre vattendragen är otroligt artrik. Idag är det dock brist på dessa miljöer i Sverige, främst beroende på de tusentals dammar som uppförts för bland annat vattenkraft.

Reglering av älvar är idag ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i våra sötvatten. Genom ingreppen delas arters livsmiljöer upp. Det kan i värsta fall kan leda till att boendeplatsen för en art helt försvinner.

Sverige ska enligt EU:s Vattendirektiv uppnå god ekologisk status i alla våra vattendrag senast 2027. Miljön där ska alltså ges rätt förutsättningar för att växter och djur ska kunna leva. Trots detta har endast en tredjedel av våra älvar god ekologisk status idag.

Direktivet öppnar upp för vissa undantag. Exempelvis vissa åtgärder som bedöms vara tekniskt omöjliga, orimligt dyra eller skulle påverka verksamheter som bedöms vara extra betydande för samhällsnyttan kan ges undantag. Sverige har dock kritiserats av EU-kommissionen för att ha överutnyttjat denna möjlighet. Under åren 2017–2021 gavs 80 procent av svenska vatten undantag.


Ny vattenlagstiftning antogs efter EU-kritik
EU-kommissionens kritik resulterade i en ny vattenlagstiftning 2019. Enligt den ska alla svenska kraftverk prövas i domstol och få moderna miljötillstånd. År 2040 ska de sista vattenkraftverken upp för prövning.

I samband med den nya lagstiftningen uppmanades de ansvariga myndigheterna att ”fullt ut” använda de möjligheter som EU-rätten ger till undantag från Vattendirektivet. Dessutom fastställdes ett riktvärde för att begränsa de produktionsförluster som miljöanpassningarna kan komma att innebära.

Besluten grundade sig i en oro från politiker och branschen att nödvändiga miljöanpassningar skulle bli alltför kostsamma. Det kan exempelvis röra sig om naturliga vattenflöden, fiskvägar förbi kraftverk, och tappning av små vattenvolymer för att åter få liv i torrlagda fåror.

– Vi i WWF är kritiska till att man på förhand begränsat och försökt styra utfallet från prövningarna, i stället för att låta behov och naturvärden avgöra vilken miljöhänsyn som kraftverken behöver ta, fortsätter Karin Glaumann, sötvattenexpert hos WWF Sverige.

WWF beställde en oberoende analys för att undersöka om den svenska vattenlagstiftningen är förenlig med kraven i Vattendirektivet. Analysen som genomfördes av konsultfirman WSP, konstaterar att Sverige inte lever inte upp till kraven i Vattendirektivet, bland annat genom att:

1: Regeringen uppmanar Vattenmyndigheterna att fullt ut utnyttja de möjligheter till undantag som EU-rätten fastslår. Vattendirektivet syftar till en hög nivå av skydd genom att bevara och förbättra vattenmiljön, undantagen ska därför ses som en sista utväg när inget annat fungerar. Genom sin uppmaning vill regeringen göra undantagen till huvudregel.

2: Riktvärdet om maximalt 1,5 TWh i produktionsförlust är ett generellt undantag för vattenkraft, som är beslutat på förhand och strider mot Vattendirektivet. Undantag behöver prövas utifrån de specifika omständigheterna i varje enskilt fall.

3: Andra förnybara energikällor borde utredas som alternativ. Vattenkraftens förmåga att reglera och stabilisera energitillgången kan inte ensamt motivera undantag från kravet på god vattenstatus. Alternativa energikällor som är bättre för miljön bör utredas som alternativ.


Källa: WWF