Det var den förra regeringen som gav den särskilda utredaren Ulrika Liljeberg i uppdrag att lämna förslag som stärker acceptansen för ny vindkraft, i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället.

Under torsdagen tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot utredningen av särskilda utredaren Ulrika Liljeberg. Liljeberg poängterar att de presenterade förslagen inte räcker för att öka acceptansen för ny vindkraft utan menar att en ekonomisk kompensation till kommunerna är nödvändig för att få fler kommuner att vilja bygga ny vindkraft.

- Utredningen har gjort ett gediget jobb och det är positivt med förslag som riktar in sig på att möta olika aktörers behov och särskilt närboende. Det är också positivt att man lyfter vikten av att tydliggöra kommunernas roll för energiförsörjning omställning. Det är synd att utredningen inte kunnat föreslå konkreta incitament för kommunerna, men vi hoppas att regeringen hörsammar utredningens uppmaning att gå vidare med detta i en separat process. Kommunernas acceptans är en kritisk pusselbit för att vi ska kunna bygga ut vindkraften och lyckas med klimatomställningen, säger Åsa Pettersson vd på Energiföretagen.

Utredarens förslag kommer att gå på remiss senast 8 maj och remisstiden går ut 8 september. Regeringen förväntar sig att lägga en proposition i början av år 2024.

- Vi som företrädare för energibranschen är besvikna på att kommunens behov inte har tillgodosetts i utredningens förslag. Med det sagt så är det väldigt angeläget att processa de förslag som lagts. Vi ser att de förslag som lagts angående kommunens ansvar för energiförsörjningen och regionala planeringsverktyg är verkningsfulla åtgärder som också som måste breddas med ett nationellt perspektiv, säger Lars Andersson ansvarig för vindkraft på Energiföretagen.

I utredningen föreslås följande åtgärder:

• Den som äger en fastighet nära ett vindkraftverk (inom ett avstånd som är sex gånger verkets höjd) ska ha rätt att kräva att det ansvariga bolaget köper loss fastigheten till det värde den skulle ha haft utan vindkraften.
• De som bor på ett avstånd upp till tio gånger vindkraftverkets höjd ska ha rätt till en andel av de intäkter som verket skapar.
• Kommuner ska kunna villkora ett ja till vindkraft med att en andel av intäkterna går till lokalsamhället. Fördelningen blir en fråga mellan bolagen och föreningslivet.
• En intäkt som direkt tillfaller den kommunala budgeten är inte möjlig i någon annan form än skatt eller statligt stöd, enligt utredningen. Ett skäl är att kommunens beslut om ja eller nej är myndighetsutövning, och det får inte förenas med en förhandling om ekonomisk ersättning.
• Tillstånd att bygga vindkraft på land eller i territorialhavet (närmast kusten) får inte ges utan att berörda kommuner har sagt ja. För vindkraft långt ut till havs (ekonomisk zon) har kommunerna inte vetorätt.