Genomsnittspriset för kontrakt av en veckoleverans till värmeverk och kraftvärmeverk i Litauen är 204,22 kronor per megawattimme. Det är en uppgång på 2,6 procent från föregående veckans notering på 199,05 kronor per megawattimme. Dagens omsättning av de aktuella kontrakten är 69 860 megawattimmar, vilket motsvarar 14,2 miljoner kronor.

– De ökade elpriserna och högre kostnaderna för utsläppsrätter gör att efterfrågan på biobränslen ökar, säger Gustav Melin, vd på Svebio.


Energiföretagen byter strategi
Det går inte helt att översätta prisuppgången i Baltikum till övriga Norden eller Sverige, men marknaderna hänger ihop och även här ökar efterfrågan på bränsleflis. Fjärrvärmeföretagen byter från att använda värmepannor till anläggningar som har turbin för att nyttja det höga elpriset. När bolagen producerar el ökar flisanvändningen med nära 50 procent. Kontrakt som avser längre perioder tecknas till ett högre pris.

– Det är glädjande att den europeiska klimatpolitiken äntligen börjar fungera, och att det blir dyrare att släppa ut koldioxid. Priset på utsläppsrätter har dubblats sedan i fjol och tiofaldigats på fyra år. Detta efter att vi haft nästan 15 år av en utsläppshandel som knappt spelat någon roll. Det förklarar varför företagen var oförberedda på prisuppgången som startade i våras, menar Gustav Melin.


Stor efterfrågan på biobränslen i vinter
Svebio räknar med att det kommer bli en stor efterfrågan på biobränslen i hela Europa den kommande vintern, när företagen ska försöka byta bränsle i befintliga pannor.

– Den svenska metoden med koldioxidskatt som successivt höjs under lång tid är en bättre metod för energiomställningen, lika så den litauiska metoden där man bytt bränsle i kraftvärmeverk under tio år. I båda länderna har man sänkt sina uppvärmningskostnader samtidigt som man bytt till förnybar bioenergi i nästan hela värmesektorn, säger Gustav Melin.

I Europa ökar nu utsläppskostnaderna från en låg nivå – därför kommer det bli onödigt dyrt under den kommande vintern.


Kan täcka behoven för två decennier
Svebio menar att det finns gott om biobränslen som kan täcka energibehoven under de kommande 15-20 åren. Sannolikt även under en ännu längre period. Men bränsleleverantörerna behöver hinna förbereda sig för att skala upp produktionen.

Den svenska bränslesituationen är särskilt god då vi har mycket biprodukter som spån och bark från skogsindustrin. Även skadorna från barkborreangrepp har ökat volymerna skog av sämre kvalitet som måste gå till energianvändning.

– Vi har haft en för låg efterfrågan på biobränsle i flera år. Det har varit svårt att överleva som flisentreprenör. Förhoppningsvis kan den ökade efterfrågan i Europa också göra att den svenska skogsflisproduktionen kan öka igen efter tio år av nedgång, säger Gustav Melin.


Källa: Svebio