Allt fler svenska rederier bygger fartyg som drivs med LNG, flytande naturgas, i stället för konventionell fossil bunkerolja för att minska utsläppen av koldioxid och svavel. Exempel är Tärntank, Furutank, Destination Gotland, Wallenius SOL med flera.

Nästa steg i sjöfartens omställning är att byta ut LNG mot LBM, flytande biometan, som är ett samlingsnamn för flytande metan producerad via olika förnybara produktionstekniker. Intresset för detta skifte är stort. Flera svenska rederier har redan börjat blanda in biodrivmedel med målet att uppnå en fossilfri drift framöver.


Förnybart behöver konkurrenskraft
Idag är det två till tre gånger dyrare för sjöfarten att välja ett förnybart drivmedel framför ett fossilt, vilket hittills hållit tillbaka sjöfartens omställning. Men de förnybara alternativens konkurrenskraft har nyligen förbättrats genom beslutet om ett stöd för svensk biometanproduktion. Om sjöfarten även införlivas i EU:s utsläppshandelssystem kan kostnadsskillnaderna mer eller mindre jämnas ut.

Nya forskningsresultat visar att det är fullt möjligt att producera de mängder flytande biometan som sjöfarten behöver. Om några år uppskattas behovet att bunkra LBM i Sverige kunna vara 4–5 TWh per år.

Med en konsekvent satsning går det att mer än tiofaldiga dagens produktion till 20 TWh per år, 2045. Målet kan nås om produktionen av biometan ökar med mer än 1 TWh om året, motsvarande upp till tio nya större svenska biogasanläggningar om året.


Kraftsamling för samhället
– Det är en enorm utbyggnadstakt, en kraftsamling för hela samhället. Men klarar vi det skulle alla fartyg som bunkrar fossil LNG i Sverige kunna välja grönt redan om några år, säger projektledaren Karl Jivén, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Forskargruppen har genomfört detaljerade analyser av nuvarande och planerad produktionskapacitet. Man har också bedömt framtida biogas- och elektrometanproduktion, tekniker som kan öka utbytet av biometan från en biogasanläggning genom att ta tillvara den koldioxid som bildas under rötningsprocessen.

Forskarnas livscykelberäkningar av produktion och användning av biometan inom sjöfartssektorn visar goda klimatprestanda. För första gången inkluderar en sådan analys även elektrometanproduktion.


Fler steg för hållbar sjöfart
Att byta från fossilt LNG till förnybart drivmedel löser dock inte CO2-problematiken helt. Fartygens motorer läcker stora mängder metan, oavsett om de tankas med LNG eller LBM. Med effektivare och något dyrare motorer förhindras så kallad metanslip.

– Den redare som vill bedriva hållbar sjöfart bör välja både förnybart bränsle och en bättre motor, som även är lönsam på sikt, säger Karl Jivén.

Flottan av LNG-drivna fartyg växer stadigt sedan de första fartygen introducerades runt år 2000. Inom ett par år kan cirka 15 procent av allt bunkerbränsle som förbrukas i Sverige och världen vara LNG.

– Om vi i stället kan erbjuda LBM är det ett signifikant tillskott till sjöfartens omställning, säger Karl Jivén.

Forskargruppen poängterar att ett storskaligt skifte kräver en långsiktig politisk strategi för att stimulera produktion och konsumtion av biometan. För att klara utbyggnadstakten behöver också tillståndsprocesserna förenklas.

– Det gäller att sammantaget ta fram en kunskapsmängd som gör att politiken känner sig trygg att peka med hela handen. Den här rapporten gör förhoppningsvis skillnad, säger Karl Jivén.


Källa: Chalmers Industriteknik